Jag vet att jag har tjatat om hur bra jag mår nu för tiden, men jag är inte van vid detta självförtroendet.
Kan ni förstå att jag var rädd för att fråga någon om vi kunde göra någonting. Jag var rädd för att bli dissad.
Men om man inte frågar så kommer man ju aldrig att koma någonvart.
Om jag inte hade frågat Tilda om vi kunde göra någonting på lovet innan hon åkte bort så hade kanske inte vi fått bättre kontakt.
Och jag ska träffa Maria någon dag och fika och tjöta lite, kanske Angelica och hennes lilla dotter följer med också, det hade vart kul isåfall för jag har inte träffat Angelica på ett bra tag.
Ska träffa lilla Hannes nån dag med, kul kul!

Men jag vet inte om ni märker det, men jag märker det iallafall.
Jag mår mycket bättre nu för tiden, det känns i hela kroppen. Det känns som att jag är påväg att krypa upp ur ett skal som jag har suttit i hela mitt liv.
Jag håller på att bryta mig fri och känslan är udnerbar, och lite skrämmande.
Men nu mår jag iallafall bra. Jag har inte mått såhär bra på flera år.
Jag mår bra!