Reaktionen kommer alltid sent

Tänkte bara förklara lite varför jag inte har någon blogglust längre. Jag vet att jag sa att jag skulle bättra mig, och det gick bra. Tills det hände något. Mitt liv får aldrig vara riktigt bra. Det ska alltid komma någonting i vägen för min lycka. Jag hatar det!
Men nu till saken. Min kompis ringde mig förra veckan och talade om att en av våra kompisar dött av en överdos några dagar tidigare. Från början kände jag faktiskt inte så mycket, var mest ledsen för hennes skull eftersom de hade bättre kontakt. Men nu har jag börjat tänka mer och mer på honom. Han var alltid så himla gullig mot mig. Bara ett par veckor innan han dog så ringde han mig och frågade om jag ville prata om någonting eftersom jag hade verkat deppig på msn. Och han lyssnade faktiskt på vad jag sa. Han var en sån bra människa, trots drogerna. Han var faktiskt min första pojkvän också, men vi funkade inte riktigt som ett par. Har alltid sett honom mer som en vän. Och nu finns han inte mer. Ohh crap!! Nu börjar jag typ gråta igen...
Detta fick mig även att tänka på Daniel igen (se arkivet)och det gör saken ännu värre.
Nu ska jag inte skriva mer om det. Men tänkte att mina läsare förtjänade att veta varför jag inte uppdaterar.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0