Antar att frågan kommer förr eller senare..Vem är pappan till barnet?
Och det tänker jag inte tala om. Det är inte min sak att säga. han vill inte ha med saken att göra så han väljer ju själv om han vill tala om det eller inte.

Vissa tycker att det är sjukt dålig stil av mig att göra honom till ofrivillig pappa. Men jag måste faktiskt få försvara mig. jag har verkligen alla odds imot mig på den här punkten. Jag har skadadde äggledare, jag är överviktig och jag är rökare. Alla dessa saker minska chansen för att få barn. Mycket!
Om detta är min enda chans att bli mamma så tänker jag inte sumpa den för att han inte vill bli pappa.
Han vet ju faktiskt hur barn blir till och vi skyddade oss inte. Risken finns ju alltid, även om man faktisk skyddar sig. Så han är faktiskt lika dealktig som mig i detta.

Får bara hoppas att han ändrar sig, även om den risken är väldigt liten. Men hoppas iallafall, för barnets skull. Ett barn har rätt att ha både en mamma och en pappa även om föräldrarna inte är tillsammans.
Så om han nu mot förmodan kommer ändra sig någon gång så kommer jag inte att stå ivägen. Han har all rätt att träffa sitt barn om han bestämmer sig för att det är vad han vill.

Sådär! Over and out!!!